Hoppa till textinnehållet

Vi hjälper dig gärna!

Skriv din fråga nedan för att snabbt få svar på vanliga frågor. 

Ställ din fråga här

Kan omställning till cirkulär ekonomi rädda planeten?

Woman with laptop in linen factory - small business

Flygresor, tvättmaskiner, kläder och mat. Vi lever globalt som om vi hade 1,75 jordars resurser att tillgå, och i Sverige 4. Att det inte kan fortgå borde vara självklart. Men hur når vi ett mer hållbart resursutnyttjande, där vi ändå kan fortsätta att utveckla samhället?

Fredrik Nilzén, Hållbarhetschef på Swedbank, pekar på att en del av omställningen till ett mer hållbart resursutnyttjande handlar om att ge produkter och material en längre livstid, eller nya liv, istället för att de snabbt tas ur bruk och genererar ytterligare konsumtion.

”Vad är det som säger att en produkt bara ska ha ett liv, varför ska den inte ha fem liv? Rent konkret handlar det om att ge den gamla soffan ny klädsel, utnyttja en gemensam bilpool eller köpa kläder second-hand”, säger Fredrik Nilzén.

En cirkulär ekonomi helt enkelt, istället för en linjär ekonomi där varor slits och slängs så fort som möjligt. Begreppet cirkulär ekonomi har funnits i omkring femton år, men har aktualiserats allt mer i samband med ett större fokus på de klimatförändringar som vårt resursutnyttjande genererar. I stort handlar det om att behålla eller återskapa en produkts eller materials värde så länge som möjligt och med det nå ett bättre resursutnyttjande.

Plattformar där personer hyr ut sina hem är ett bra exempel på ett effektivt resursutnyttjande. Ett stort utbud av rum och sängar världen över, som inte nyttjas, matchas mot ett behov, och resursutnyttjandet höjs. Ett annat exempel är samägande eller delning av bilar på olika sätt.

”Den traditionella bilindustrin är exempel på något väldigt resurskrävande där slutprodukten har väldigt lågt resursutnyttjande. Vi har inte råd framöver att skapa produkter som tar så mycket resurser i anspråk, och utnyttjas så lite”, betonar Fredrik Nilzén.

Men trots att behovet av förändringen är känt går själva förändringen långsamt. En av de största utmaningarna ligger i att ändra ett kulturellt beteende, där en stor del av västvärldens befolkning bara har levt i ett linjärt system, där vi är kulturellt präglade att köpa och slänga.

”För nya generationer blir det mer naturligt. För dem kommer det istället kännas märkligt att bara använda en produkt en gång”, menar Fredrik Nilzén.

En annan utmaning är att det är svårt att få fäste för förändringen bland konsumenter.

”Ofta är det lätt att räkna på de finansiella fördelarna för ett företag, men det har varit svårt att överföra värdet till kunden. Få kunder efterfrågar förändringen genom sina inköp och det är svårt att nå upp i volym.”

Ett exempel är klädkedjornas initiativ att återta gamla kläder, där det fortfarande är relativt svårt att få till stora volymer, eller företag inom detaljhandeln som satsar på att reparera trasiga saker.

”Fortfarande är det ofta billigare och enklare att köpa nytt än att laga gammalt. Priset är fortfarande den största drivkraften för de allra flesta, och bara en liten del av alla konsumenter är redo att betala en premie för hållbarhet”, säger Fredrik Nilzén.

Men att förändring behövs råder inget tvivel om. Varje år räknar organisationen Global Footprint Network ut när på året vi förbrukat jordens resurser, world overshoot day.* Denna inföll 2019 den 29e juli, vilket är det tidigaste någonsin, och inte sedan början av 1970-talet har vi förbrukat det som vår jord faktiskt mäktar med. Och medan vi globalt konsumerar resurser motsvarande 1,75 planeter, lever vi i Sverige som om vi hade fyra planeter att tillgå.** Vi lever alltså i skuld till planeten.

För att kunna leva upp till Parisavtalets överenskommelse om att hålla den globala temperaturökningen under två grader, och gärna närmare en och en halv grad***, samt Sveriges egna mål om att minska växtgasutsläppen med minst 55 procent till 2030****, kommer stora åtgärder att behövas, där självklart cirkulär ekonomi bara är en del av ekvationen.

”Stora förändringar, både på individnivå och systemnivå, kommer behövas och det är väldigt bråttom”, säger Fredrik Nilzén.

Hur långt har vi då kommit om tio år?
”Vi har kommit en bit på väg. Inte att vi då använder endast ett jordklot, men vi har rört oss framåt med konkreta åtgärder som tar oss mot att bli medvetna förvaltare av planeten. Vi har en ny fossilfri berättelse om samhället.”

Detta kan du börja göra idag för att själv leva mer cirkulärt:

  • Laga något som gått sönder
  • När du behöver göra ett inköp, köp något begagnat
  • Laga en ny rätt av resterna i kylen istället för att slänga dem
  • Testa en bil-pool eller åk mer kollektivt