Sture Håkansson levde ett enkelt och tillbakadraget liv i Visseltofta, men efter sin död blev han en person som många ville veta mer om.

Han föddes 1920 och arbetade hårt under stora delar av sitt liv, bland annat på betfälten, i skogen, på torvmossen och på sågverket. Trots att han var begåvad och hade ett stort läsintresse fick hans liv främst präglas av arbete, sparsamhet och ansvar.

På fritiden läste han allt han kom över, besökte bibliotek, kyrkor, utställningar och kaféer runt om i södra Sverige.Han var också en välkänd profil i både Visseltofta, Osby och Markaryd, inte minst genom sina långa cykelturer och sin speciella humor.

Ett av Stures stora intressen var radioapparater, och under mer än 50 år samlade han ihop omkring 400–500 apparater.Han ägde ingen tv och såg ingen anledning att skaffa en, eftersom han hellre läste tidningar och lyssnade på radio.

Genom hårt arbete, ett sparsamt leverne och kloka placeringar byggde Sture upp en betydande förmögenhet som han testamenterade till en fond för att främja barns uppväxt och fostran i Visseltofta församling. Sture Håkanssons barn- och ungdomsfond har därefter kunnat ge stöd till föreningar, aktiviteter och investeringar i bygden.

På så sätt lever hans omtanke vidare, även om han själv önskade en anonym grav utan namn. Minnesstenen på Visseltofta kyrkogård bär orden ”Here lies one whose name was writ in water”, men Stures namn och gärning har ändå blivit kvar i bygdens minne. 

Janne Olsson föddes den 19 september 1901 i Applehult och kom att leva hela sitt liv på fädernegården mellan Vesljunga och Boalt.
Gården, som i bygden kallades ”Jannes”, hade köpts av hans far Ola Bengtsson år 1901 och huvudbyggnaden var uppförd redan 1859.
Janne tog så småningom över gården och bodde där tillsammans med sina systrar Elsa och Hedvig.Syskonen stannade kvar i fädernebygden och levde på gården i princip hela sina liv.

Deras vardag beskrivs som ett klassiskt bondehushåll, där man försörjde sig på lantbruket och det arbete som hörde gården till.
Janne hade dessutom ett mindre snickeri där han bland annat tillverkade trädgårdsmöbler.
Han var också mångkunnig och anlitades vid olika arbeten i bygden.
Bland annat var han verksam som ansvarig sågverksarbetare och verksam både vid Stavshult, Vesljunga och andra platser i trakten.
Det finns också berättat att det vid gården länge fanns rester efter en mindre kvarn och en vattensåg med snickeriverkstad.

När Janne gick bort den 28 september 1988 hade hans systrar redan avlidit.
Syskonens arv blev också början på en fond med Jannes namn. Från fonden delas bidrag ut till nytta för många i bygden.
På så sätt lever minnet av Janne Olsson och hans syskon vidare, inte minst genom den betydelse deras hem och livsgärning fått för trakten.