Samtidigt upplever många att kunskapen om finansiell krisberedskap är låg. Drygt fyra av tio (44 procent) menar att det behövs mer information om hur man förbereder sig ekonomiskt inför en kris- eller krigssituation. Det speglas också i hushållens faktiska beredskap: även om många har grundläggande förnödenheter hemma är den finansiella beredskapen betydligt svagare. Endast 45 procent av svenskarna har kontanter som en del av sin beredskap, och bland dem som har en reserv är det bara 23 procent som har mer än 2 000 kronor – en minskning med 18 procentenheter på två år.

– Finansiell krisberedskap handlar om mer än kontanter. Det handlar om ekonomiska marginaler och en plan för det oförutsedda. Idag ser vi ett glapp mellan människors upplevda trygghet och deras faktiska förberedelser. Samtidigt är de strukturella förutsättningarna viktiga och avsaknaden av fysisk finansiell infrastruktur i form av bankkontor kan få betydelse för både hushållens trygghet och samhällets samlade krisberedskap. Här finns ett gemensamt ansvar för banker och myndigheter att bidra med förutsättningar, kunskap och vägledning, säger Björn Elfstrand.

Antalet bankkontor på den svenska marknaden har minskat kraftigt de senaste två decennierna från nära 1 900 i början av 2000-talet till cirka 940 år 2023. Samma år saknade 38 kommuner helt ett fysiskt bankkontor. Sparbankerna fyller en central roll med över 190 kontor runtom i landet, och i över 40 kommuner är Sparbanken den enda banken med fysisk närvaro. Denna närhet och personliga kundrelation, i kombination med digitala tjänster, är en styrka för den finansiella krisberedskapen.